Game fucking Over

Många vet att det hänt något senaste dagarna, men bara en del vet exakt vad.
Dom som frågat har fått veta.

Men just nu behöver jag skriva ner lite för att själv verkligen förstå.

Lång historia kort.
Häromnatten fick jag en sjukt märklig magkänsla av att något var FEL, att något doldes från mig.
Och av erfarenhet så litar jag sjukt mycket på min magkänsla, it has yet to disappoint.
Gick in på hans dator, hans facebook och hans messenger. Min magkänsla hade återigen rätt…
Det var konversationer med brudar där han flörtade, och de svarade med flört även dem. I en konversation så bad han om en bild på bröst, han fick det.
Detta var människor som han jobbat med, umgåtts med och varit ute och druckit öl med, lunchat med osv. Inte några random brudar.
Jag blev arg… Så fruktansvärt arg.

Dagen efter så konfronterade jag honom med det jag hittat. Han sett i soffan, spelade Xbox, och såg bara ledsen ut.
Jag va arg… Jag lät nog argare.
Frågade vad fan det var? Han tyckte inte det va så farligt, bara bilder och text, typ som att surfa porr. Liksom inte på riktigt.
Jag blev argare. Påtalade att det här va folk han fucking kände, umgicks med o jobbat med. Som ska vara så kallade ”vänner”.
Frågade om det hänt något irl, sånt man inte kan se spår av på messenger. Han påstår att det inte gjort det. Men hur ska jag kunna tro honom?
Minns inte allt som sades. Men det jag kommer ihåg var att jag frågade om han någonsin hade trott att jag skulle tycka det var ok att göra en sån grej.
Han sa nej… Dåså, då gick du jävligt medvetet bakom ryggen på mig med andra ord.
Han sa inte så mycket mer, var iofs mest jag som pratade, med ovanligt hög och arg röst, medans han satt där och bara såg ledsen ut. Så jag gick ut och rökte.

Det var då dammen brast… Tårarna forsade och jag kunde inte hejda dom.
Återigen hade jag blivit bedragen. Jag som varit så glad och lycklig och trott att det var vi mot världen. Att vi skulle bygga en framtid ihop, köpa radhus och allt det där.
Jag kände mig så lurad.
Jag kom att tänka på hur han hade skrivit med dom här brudarna… Han va lika charmig och söt som när han och jag började träffas. Positiv, stöttande, öppen…
Men till en tjej så löd en bit såhär:

Han: …Ligger naken i sängen och tänker på dig.
Hon: Haha snuskis. Har du ingen brevid dig då?
Han: Jo, men det är ju inte du :(

Det har verkligen etsat sig fast… Jag kan fortfarande känna hur det knyts en knut i magen och i hjärtat när jag tänker på det.

Men senare på kvällen, då vände det. Han började försöka få det till att det var jag som var den största boven. Att det jag gjort (gått in på hans dator) var ett värre svek än det han gjort.
Honey, försök inte, det är inte första gången någon försöker gaslighta (manipulera) mig när det kommit fram sånt här. Jag har växt ifrån det…

Inte en enda gång, varken under dagen när jag konfronterade honom eller senare under kvällen bad han om ursäkt.
Han visade aldrig på något sätt eller hade någon ton på att han faktiskt ångrat vad han gjort, att han ville bli förlåten… Att han ens älskar mig längre.

Jag vet inte vad jag ska göra. Men bollen ligger hos honom och det har jag sagt.
Om han har något mer att säga mig, visa att han ångrar sig eller att han ens älskar mig längre så får han prata med mig på måndag.
Jag vet inte om han kommer göra det, men jag orkar inte tänka på det just nu. För utöver inatt så har jag två 12 timmars nattpass till innan dess.

Men jag kan verkligen inte sluta tänka på de saker han skrev till dom där brudarna… Hur det kändes som att han mer eller mindre försökte hitta något nytt innan han lämnade mig…
Hur det kändes som att han hellre ville ha någon av dem brevid sig…
För det var ju mer eller mindre så det började mellan oss… Han var i ett öppet förhållande… Han var sjukt charmig, flörtig osv. Till slut föll jag stenhårt… Och han lämnade det tidigare förhållandet och påbörjade ett med mig. Dock monogamt.
Han lovade att han skulle säga till om han någon gång skulle känna att endast jag inte räckte till, att han var tvungen att vara med andra. Men det har han inte gjort. Trots att jag tom frågat rakt ut om han tröttnat.
Men bakom min rygg gick han… Sen kommer jag nog aldrig få veta hur pass allvarligt utöver det jag läst han faktiskt gått…

hur mycket skit genom alla mina år ska jag behöva gå igenom? Jag är så trött….

Att göra om och fixa eller inte…

Vill så hemskt gärna göra om hemma… För ärligt talat så är jag inte nöjd med hur det är just nu…

Balkongen…
Jag skulle vilja göra på ett av följande sätt:
* Bygga en egen hörnsoffa med en massa stora fluffiga kuddar att både sitta på och luta sig emot. (som på bilden nedanför)
* Köpa ett loungeset (se bild nedanför)
* Köpa en massa stora fluffiga kuddar alternativt sittsäckar att sitta på och gosa in sig i
* Eller bara skita i alltihop och låta skiten se ut som det gör nu…

Ja jag är lite less och anti för tillfället, vettefan varför… Sen att jag har nada tålamod gör ju inte ett jävla skit bättre…
Ah well… Lär skita i allting i slutändan ändå…
Köpa sprit för pengarna och supa ner sig istället… Joking…

Sen i vardagsrummet så skulle jag vilja köpa en expedit hylla att ha tvn på istället… Men ja… det lär få vänta det med…
Borde försöka komma till skott med att fixa gardiner på balkongen med så att det inte blir som en bastu på eftermiddagarna, men lär väl aldrig bli av det heller…

Låta allting se ut som ett ruckel är väl lättast…
Orka.com
Pallar inte… orkar inte… Vill inte…

over and out!

Dekadance Fuck X-Mas

Igår var det alltså första gången någonsin som jag var på Deka. Det var helt otroligt underbart roligt! Träffade massa människor och pratade, dansade och hade skit roligt hela kvällen och natten! Några hade jag skrivit lite med på DS och det var verkligen roligt att få träffa dem alla och lära känna dem IRL :) Kände mig inte alls obekväm ens med tanke på min klädsel utan kände att för första gången på otroligt länge så passade jag in! Det var en väldigt ovan men befriande känsla! Jag kommer lätt gå på nästa Deka som planeras vara någon gång i Mars.

Dock var det tillfällen som jag kände mig otroligt ensam… När jag hörde allt smiskande och gnyende och såg all lek lite här och var så kände jag mig så ensam… Och saknaden efter en viss person höll på att kväva mig… Så när jag kom hem till dem jag skulle sova hos så kunde jag inte låta bli… jag skickade ett sms… sen tror jag att jag grät mig till sömns och även hade en mängd mardrömmar…
Morgonen efter såg jag att jag hade fått svar… det hade jag inte räknat med… Ångesten var väldigt överväldigande och jag fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna…

V gjorde frukost strax efter att jag vaknat. Mumsiga våfflor!

Efter att jag höll på att dö av matkoma så åkte jag hem… på vägen skickade jag ett till sms… känner mig så dum…
Har varit i affären en snabbis och köpt hem mat och lite annat småstuff jag hittade. Köpte även cigg som borde räcka månaden ut.
Fick svar på sms:et under kvällen och skickade ett till… sen låg jag mest i soffan och grät… Var dum nog att gå in på hans sida på BC… och efter att ha läst lite grät jag bara ännu mer… Var helt och hållet handlingsförlamad ett tag pga all ångest, smärta och tårar…
Jag saknar honom något så fruktansvärt… Jag vet faktiskt inte hur eller vad jag ska göra med någonting längre… Jag önskar bara att allt var annorlunda och att han vore här hos mig… Men jag vet att det aldrig kommer ske…
Och den insikten är som en kniv eller tusen rakt in i hjärtat och själen… Det gör så jävla ont…

En sak är jag säker på nu… Jag kommer inte ligga runt något mer… Jag kommer ta bort bilderna på BC och inte ha kontakt med någon där… det enda är att det kan vara kul med efterblivna mail ibland… Jag håller mig till DS from nu… inget annat… Och inget mer sex… Det förstör mig bara mer och gör att min förmåga att bearbeta all skit tar längre tid… Det måste vara jobbigt ett tag nu… det verkar vara enda vägen jag kan gå…

Det är inte alla andra som inte passar mig… Det är jag som inte passar för någon annan…

Brast!

Och där, precis DÄR, brast det för mig….
Fan….

Nighty night!

Ska försöka sova nu snart… Helt slut i kroppen och i huvet.
Har ialf lyckats knåpa ihop ett nytt inlägg i snuskisbloggen för den som är intresserad.

Imorgon får jag besök av en ny snubbe… får se vad som händer…

Blä, derp, herp… Gonatt…

O.O

WTF?
Pratade lite snabbt med min läkare idag.
Hon sa snabbt att hon funderade på att skicka mig till psykakuten och hoppades på att de skulle lägga in mig O.O
WTF liksom? Det är ju inte så att jag skadat mig eller försökt ta livet av mig! (än ialf)

Men ja, allt som min antirökfaschistiska läkare säger tar jag alltid med en nypa salt…
Kanske ska börja gå någon annanstans som inte präglas av att ”han” varit där…?

Allt är så jävla jobbigt just nu… Vet inte vart jag ska vända mig eller vem jag ska prata med… känner mig enbart i vägen för precis alla…
Känner mig så fruktansvärt ensam… Och övergiven…

Ctrl+Alt+Del

Nu har jag precis raderat alla mail från honom… Överallt… Även bilderna på mobilen…
Allt som har med honom att göra…

Jag är så illa tvungen….

Måndag *seeeeeeeg*

Ny vecka, sista arbetsveckan innan 2 veckors ledighet… Sköööönt!
Har inget planerat alls under semestern dock, förutom att Ramona ska komma hit före och efter hon ska till Gotland. Ska bli skönt att ha min allra bästa vän här <3

Vad har jag inbokat just nu då?
Medusa 21/12
Anime marathon i Täby 22/12
Julafton hos Amelia 24/12
Dekadance Fuck X-mas den 26/12
Nyårsafton med Ramona 31/12

Typ nåt sånt… Sen lär det väl bli en del träffar några gånger där emellan med…

Just nu känner jag mest av allt bara för att stänga in mig hemma på rummet… Eller ligga i soffan under ett täcke och mysa med katterna, illrarna och kolla serier. Men, jobba måste man…

Gjorde nog bort mig för en stund sen… Skickade ett mail :S Mest bara för att jag vill veta om mina sms ens kommit fram eller om han faktiskt väljer att inte svara på dem…
Vad nu det ska hjälpa men… Jag måste bara veta helt enkelt antar jag…

Orkar inte skriva mer just nu… skriver kanske mer ikväll…

Depp (derp?) söndag…

Vaknade flera gånger imorse O.o Dumma mardrömmar… Även om vissa är fina så blir dom mardrömmar när jag vaknar… När verkligheten slår en i ansiktet med en knytnäve.
Men varje gång jag vaknade till blev jag sakta men säkert lugnad och kramad. Men halv elva gick jag upp iom att jag skulle fixa med tvätten. Lät honom fortsätta sova…
Sen under dagen så låg vi i sängen och snackade strunt, myste och strax innan jag skulle följa honom till tuben så började fanskapet retas xD Inte ok :P Men hett var d x)
På vägen till tuben så märkte jag att jag va rätt öm och sa det rakt ut. La även till att det antagligen var en viss persons fel som bet mig i röven igår xD Då la han armen runt min midja och drog mig till sig medan vi gick och flinade. Vi gick så nästan hela vägen ner. Och vid tuben när vi skulle säga hej då så kysste han mig.
Det var väldigt mysigt ^^ Och kändes bra att få känna sig uppskattad på ett annat sätt än bara just sexuellt… Mys helt enkelt…
Nej, jag kan inte påstå att det är några känslor inblandade. Alla mina kärlekskänslor är ännu knutna till en viss norrlänning… Och jag kommer antagligen inte släppa dom så lätt som jag önskar…

Under eftermiddagen och kvällen har mitt humör sjunkit och sjunkit… Som en båt som tar in vatten och sjunker sakta men säkert…
Tänker på honom… Undrar vad han gör… Saknar honom… Gråter över honom…
Jag vet att jag verkligen måste försöka att släppa honom… Men det är så sjukt jävla svårt…
Messade honom i veckan för att bara fråga om han ännu läser min blogg… Inget svar…
Messade i fredags när jag började bli full… Inget svar…
Messade idag… inget svar…
Jag höll även på att ringa honom när jag var som fullast i fredags… Jag är glad att jag inte gjorde det… Antagligen hade jag brutit ihop totalt… Oavsett om han hade svarat eller inte…
men ja, antagligen vill han inte ha mer med mig att göra… Alls… nånsin… Det gör iofs min känning av att jag bara var ett rebound ännu starkare… Så lätt var det ungefär…

Mitt humör, känslor och tankegångar har verkligen gått upp och ner senaste veckan…
En tanke som jag har konstant är:
Om jag bara hade kunnat vara säker på att jag var den enda… Att jag verkligen räckte till… Då hade det varit perfekt… Då hade det kunnat funka…
Men det kommer aldrig hända :( Hjärtslitande är vad det är…

Ska försöka sova nu… Först försöka sluta gråta…

Cut my Heart out!

Har knappt kunnat sova något inatt. Vaknat av mardrömmar och ångest. En gång vaknade jag av att jag skrek rakt ut.
Drömmarna senaste veckan har varit olika. Ibland drömmar om att jag blir mer förstörd då han hittar en ny eller går tillbaka till sitt ex eller skrattar åt mig när jag ligger och storgråter.
Men ibland även drömmar där han överraskar mig hemma och gör vad som helst för att få tillbaka mig…
Någon gång har jag även drömt om att jag dör… Och ingen sörjer mig…

Dom två senaste dagarna när jag legat hemma och inte haft någonting att göra alls så har det varit katastrof… Gråtit floder och inte klarat av att göra något vettigt förutom att försöka fokusera bort ångesten på att hitta lekkompisar…
Ja, antagligen så lär allt detta lekande fram och tillbaka visa sig vara destruktivt för mig i längden, men just nu ser jag inget annat val för att jag ska kunna fungera…

Plus att nu är jag verkligen singel… på riktigt… Eller, det var jag väl alltid ialf… Mot min vilja…

Jag saknar honom något fruktansvärt… Det gör ont i mig och i hjärtat. Känns som en kniv som vrids om i hjärtat på mig…
Gud vad jag saknar att höra hans röst… Who am I kidding… Jag saknar honom överhuvudtaget….