Over for real…

Dom som läste mitt blogginlägg från Oktober (det senaste innan detta alltså :P) vet att karlsatan gjorde bort sig då.
Jag tänkte hela den helgen och på måndagen satte vi oss och pratade. Han sa en hel del som fick mig att tro att han faktiskt älskade mig och förstod att han gjort fel och inte skulle göra om det.
Vi satte iallafall upp några punkter efter det för att jag skulle kunna förlåta honom och kunna gå vidare tillsammans. Han var ok med samtliga.
En av dem var att jag skulle få lov att kolla i hans mobil när jag bad om det.

Någon vecka efter det så gick jag igenom hans konversationer. Gick tillbaka tills när vi började dejta… Då kom det fram att han även träffade andra människor den sommaren, trots att han hela den sommaren försäkrade mig att även fast vi inte var tillsammans så hade han absolut inget intresse av någon annan på något sätt, inte heller sexuellt.
Han hade känslor för en annan tjej… Hon hade dock pojkvän. Min gissning är att då han inte kunde få henne så fick jag duga…
Försökte ta upp det, men han vägrade diskutera något som hände för över 2 år sedan, trots att det var bakom ryggen på mig…
Jag skulle sprungit redan då…
Så jag släppte det.. dumt nog…

Well, i förre veckan gjorde han bort sig återigen…
Natten mellan Torsdag och Fredag så vaknar jag av att han lägger sig strax innan 3 på natten. Jag skulle börja tidigt så hade somnat runt 22.
Jag vaknar till lite, vänder mig om och håller om honom. Öppnar ögonen och ser att han läser Comics på mobilen, men sen stänger han ner det och öppnar messenger. Skriver lite och börjar läsa comics igen. Stänger och startar messenger igen.
Jag frågar: Vem skriver du med? (kunde inte se för va nyvaken och hade inga glasögon)
Han var nog inte beredd på att jag var vaken då han stelnade till lite.
Han: Öh, M från Clarion, hon var förbi jobbet ikväll.
Jag: Okej.
Han låser telefonen och lägger ifrån sig den.
Efter en stund frågar jag: Kan jag få se vad ni skrev då?
Får inget svar, bara nåt mummel… Han låtsas fucking sova!

Jag är vid det här laget klarvaken och tänker att det inte är någon ide att lägga sig när mitt larm ska gå om lite mer än en timme.
Tar på mig morgonrock och tofflor och går på toaletten. Kollar messenger och där står det att han var aktiv för några minuter sen (hans konversation var den första som kom upp när jag statade messenger).
Gör det jag ska på toa, går ut och ska ta en cigg. Kollar lite fb grejer och sen går jag in på messenger igen. DÅ är fanskapet AKTIV!
Jag blir sjukt arg så när jag rökt färdigt så sätter jag först på kaffe och går och startar hans dator…
Efter hundra år när den startat upp så går jag in på hans FB och kollar messenger. Senaste konversationen med den här bruden bestod endast av:
Han: Godnatt
Hon: Godnatt ;* (fucking puss smiley)
Resten var raderat!!!

Jag vart rosenrasande! Och alla möjliga grejer gick runt i huvudet på mig!

Jag skrev till honom att han hade en hel jävla del att förklara då konvon var raderad.
Sen när jag kom till jobbet så skrev jag att vi måste mötas upp när jag slutar. För annars skulle jag inte träffa honom förrän på Söndag kväll.
Runt 11 får jag tag i honom. Han kommer inte hinna mötas upp.
Så jag ringde.

Minns inte allt vad som sas, men han erkände att han hade flörtat igen och att det va bilder o sånt…
Jag va så arg. ÄR så arg, för det är jag fortfarande.
Han försökte återigen mena på att det inte var någon stor grej.
Jag försökte förklara varför jag inte kan lita på det han säger när han går bakom min rygg, hur ska jag kunna veta att det inte är mer grejer IRL tom?
Och hur länge det pågått? Har det varit så sen vi officiellt blev tillsammans iom att det faktiskt var så innan och uppenbarligen efter?
Det är frågor jag aldrig kommer få ett ärligt svar på.
För är det något jag lärt mig om den mannen så är det att han aldrig erkänner något såvida han inte blir tagen på bar fucking gärning med skiten.
Han försökte be mig ändra mig, sa att han kunde börja gå till psykolog då han uppenbarligen har ett destruktivt beteende och blablabla… Too little too late dude!

Vi har knappt pratat sedan dess… Han sover på soffan och när han är hemma håller jag mig borta därifrån. Om jag nu inte går ut och röker.
För varje dag som går så inser jag bara mer och mer hur lite han faktiskt kände för mig. Hur lite han respekterade, uppskattade och älskade mig…
All den uppmärksamhet som han gett alla brudar sedan vi började dejta är mer än vad jag någonsin fått under dessa 2,5 åren…

Jag ångrar så hårt att jag fortsatte träffa honom efter att jag fick känslor. Hade jag kunnat hade jag gått tillbaka och sagt åt mig själv att det som sagts om honom stämmer!
Han kan inte vara i en monogam relation överhuvudtaget!

Ah well, nu hoppas jag bara att han flyttar ut ASAP så att jag kan få gå vidare med mitt liv. När allt praktiskt är färdigt så kommer jag klippa all kontakt. Han är en människa jag absolut inte vill ha kvar i mitt liv på något sätt alls.