Att göra om och fixa eller inte…

Vill så hemskt gärna göra om hemma… För ärligt talat så är jag inte nöjd med hur det är just nu…

Balkongen…
Jag skulle vilja göra på ett av följande sätt:
* Bygga en egen hörnsoffa med en massa stora fluffiga kuddar att både sitta på och luta sig emot. (som på bilden nedanför)
* Köpa ett loungeset (se bild nedanför)
* Köpa en massa stora fluffiga kuddar alternativt sittsäckar att sitta på och gosa in sig i
* Eller bara skita i alltihop och låta skiten se ut som det gör nu…

Ja jag är lite less och anti för tillfället, vettefan varför… Sen att jag har nada tålamod gör ju inte ett jävla skit bättre…
Ah well… Lär skita i allting i slutändan ändå…
Köpa sprit för pengarna och supa ner sig istället… Joking…

Sen i vardagsrummet så skulle jag vilja köpa en expedit hylla att ha tvn på istället… Men ja… det lär få vänta det med…
Borde försöka komma till skott med att fixa gardiner på balkongen med så att det inte blir som en bastu på eftermiddagarna, men lär väl aldrig bli av det heller…

Låta allting se ut som ett ruckel är väl lättast…
Orka.com
Pallar inte… orkar inte… Vill inte…

over and out!

Dekadance Fuck X-Mas

Igår var det alltså första gången någonsin som jag var på Deka. Det var helt otroligt underbart roligt! Träffade massa människor och pratade, dansade och hade skit roligt hela kvällen och natten! Några hade jag skrivit lite med på DS och det var verkligen roligt att få träffa dem alla och lära känna dem IRL :) Kände mig inte alls obekväm ens med tanke på min klädsel utan kände att för första gången på otroligt länge så passade jag in! Det var en väldigt ovan men befriande känsla! Jag kommer lätt gå på nästa Deka som planeras vara någon gång i Mars.

Dock var det tillfällen som jag kände mig otroligt ensam… När jag hörde allt smiskande och gnyende och såg all lek lite här och var så kände jag mig så ensam… Och saknaden efter en viss person höll på att kväva mig… Så när jag kom hem till dem jag skulle sova hos så kunde jag inte låta bli… jag skickade ett sms… sen tror jag att jag grät mig till sömns och även hade en mängd mardrömmar…
Morgonen efter såg jag att jag hade fått svar… det hade jag inte räknat med… Ångesten var väldigt överväldigande och jag fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna…

V gjorde frukost strax efter att jag vaknat. Mumsiga våfflor!

Efter att jag höll på att dö av matkoma så åkte jag hem… på vägen skickade jag ett till sms… känner mig så dum…
Har varit i affären en snabbis och köpt hem mat och lite annat småstuff jag hittade. Köpte även cigg som borde räcka månaden ut.
Fick svar på sms:et under kvällen och skickade ett till… sen låg jag mest i soffan och grät… Var dum nog att gå in på hans sida på BC… och efter att ha läst lite grät jag bara ännu mer… Var helt och hållet handlingsförlamad ett tag pga all ångest, smärta och tårar…
Jag saknar honom något så fruktansvärt… Jag vet faktiskt inte hur eller vad jag ska göra med någonting längre… Jag önskar bara att allt var annorlunda och att han vore här hos mig… Men jag vet att det aldrig kommer ske…
Och den insikten är som en kniv eller tusen rakt in i hjärtat och själen… Det gör så jävla ont…

En sak är jag säker på nu… Jag kommer inte ligga runt något mer… Jag kommer ta bort bilderna på BC och inte ha kontakt med någon där… det enda är att det kan vara kul med efterblivna mail ibland… Jag håller mig till DS from nu… inget annat… Och inget mer sex… Det förstör mig bara mer och gör att min förmåga att bearbeta all skit tar längre tid… Det måste vara jobbigt ett tag nu… det verkar vara enda vägen jag kan gå…

Det är inte alla andra som inte passar mig… Det är jag som inte passar för någon annan…

Brast!

Och där, precis DÄR, brast det för mig….
Fan….

Måndag *seeeeeeeg*

Ny vecka, sista arbetsveckan innan 2 veckors ledighet… Sköööönt!
Har inget planerat alls under semestern dock, förutom att Ramona ska komma hit före och efter hon ska till Gotland. Ska bli skönt att ha min allra bästa vän här <3

Vad har jag inbokat just nu då?
Medusa 21/12
Anime marathon i Täby 22/12
Julafton hos Amelia 24/12
Dekadance Fuck X-mas den 26/12
Nyårsafton med Ramona 31/12

Typ nåt sånt… Sen lär det väl bli en del träffar några gånger där emellan med…

Just nu känner jag mest av allt bara för att stänga in mig hemma på rummet… Eller ligga i soffan under ett täcke och mysa med katterna, illrarna och kolla serier. Men, jobba måste man…

Gjorde nog bort mig för en stund sen… Skickade ett mail :S Mest bara för att jag vill veta om mina sms ens kommit fram eller om han faktiskt väljer att inte svara på dem…
Vad nu det ska hjälpa men… Jag måste bara veta helt enkelt antar jag…

Orkar inte skriva mer just nu… skriver kanske mer ikväll…

Depp (derp?) söndag…

Vaknade flera gånger imorse O.o Dumma mardrömmar… Även om vissa är fina så blir dom mardrömmar när jag vaknar… När verkligheten slår en i ansiktet med en knytnäve.
Men varje gång jag vaknade till blev jag sakta men säkert lugnad och kramad. Men halv elva gick jag upp iom att jag skulle fixa med tvätten. Lät honom fortsätta sova…
Sen under dagen så låg vi i sängen och snackade strunt, myste och strax innan jag skulle följa honom till tuben så började fanskapet retas xD Inte ok :P Men hett var d x)
På vägen till tuben så märkte jag att jag va rätt öm och sa det rakt ut. La även till att det antagligen var en viss persons fel som bet mig i röven igår xD Då la han armen runt min midja och drog mig till sig medan vi gick och flinade. Vi gick så nästan hela vägen ner. Och vid tuben när vi skulle säga hej då så kysste han mig.
Det var väldigt mysigt ^^ Och kändes bra att få känna sig uppskattad på ett annat sätt än bara just sexuellt… Mys helt enkelt…
Nej, jag kan inte påstå att det är några känslor inblandade. Alla mina kärlekskänslor är ännu knutna till en viss norrlänning… Och jag kommer antagligen inte släppa dom så lätt som jag önskar…

Under eftermiddagen och kvällen har mitt humör sjunkit och sjunkit… Som en båt som tar in vatten och sjunker sakta men säkert…
Tänker på honom… Undrar vad han gör… Saknar honom… Gråter över honom…
Jag vet att jag verkligen måste försöka att släppa honom… Men det är så sjukt jävla svårt…
Messade honom i veckan för att bara fråga om han ännu läser min blogg… Inget svar…
Messade i fredags när jag började bli full… Inget svar…
Messade idag… inget svar…
Jag höll även på att ringa honom när jag var som fullast i fredags… Jag är glad att jag inte gjorde det… Antagligen hade jag brutit ihop totalt… Oavsett om han hade svarat eller inte…
men ja, antagligen vill han inte ha mer med mig att göra… Alls… nånsin… Det gör iofs min känning av att jag bara var ett rebound ännu starkare… Så lätt var det ungefär…

Mitt humör, känslor och tankegångar har verkligen gått upp och ner senaste veckan…
En tanke som jag har konstant är:
Om jag bara hade kunnat vara säker på att jag var den enda… Att jag verkligen räckte till… Då hade det varit perfekt… Då hade det kunnat funka…
Men det kommer aldrig hända :( Hjärtslitande är vad det är…

Ska försöka sova nu… Först försöka sluta gråta…

Cut my Heart out!

Har knappt kunnat sova något inatt. Vaknat av mardrömmar och ångest. En gång vaknade jag av att jag skrek rakt ut.
Drömmarna senaste veckan har varit olika. Ibland drömmar om att jag blir mer förstörd då han hittar en ny eller går tillbaka till sitt ex eller skrattar åt mig när jag ligger och storgråter.
Men ibland även drömmar där han överraskar mig hemma och gör vad som helst för att få tillbaka mig…
Någon gång har jag även drömt om att jag dör… Och ingen sörjer mig…

Dom två senaste dagarna när jag legat hemma och inte haft någonting att göra alls så har det varit katastrof… Gråtit floder och inte klarat av att göra något vettigt förutom att försöka fokusera bort ångesten på att hitta lekkompisar…
Ja, antagligen så lär allt detta lekande fram och tillbaka visa sig vara destruktivt för mig i längden, men just nu ser jag inget annat val för att jag ska kunna fungera…

Plus att nu är jag verkligen singel… på riktigt… Eller, det var jag väl alltid ialf… Mot min vilja…

Jag saknar honom något fruktansvärt… Det gör ont i mig och i hjärtat. Känns som en kniv som vrids om i hjärtat på mig…
Gud vad jag saknar att höra hans röst… Who am I kidding… Jag saknar honom överhuvudtaget….

Why?

Det känns som att det kommer ta ett tag för mig att verkligen greppa att det är över för gott nu…
Jag känner mig lurad… Grundlurad till och med…
Jag tvivlar på att han verkligen menade allt han någonsin sa till mig… Jag var nog bara ett rebound trots allt… Hur mycket han än försöker förneka det så är det tydligt för mig nu att det var så…
Ett tidsfördriv för att koppla bort tankarna kring hans ex…

Jag har brutit ihop under natten, knappt sovit nånting pga mardrömmar och tårar.
Brutit ihop på väg till jobbet och även efter att jag kommit hit.
Alla säger att jag är så stark som klarade av att gå min egna väg… Men jag känner mig allt annat än stark just nu…
Den klippa jag hade tidigare som jag trodde jag kunde dela allt med är nu borta… För alltid…

Känner mig så fruktansvärt ensam och övergiven… Och som om det bara är fel på mig… Att jag inte passar i någons liv alls…
Jag önskar jag kunde vara någons första prioritet… Jag önskar jag faktiskt kunde hitta någon som aldrig kommer att såra mig och bara göra mig lycklig och glad… Jag önskar jag kunde hitta någon där jag inte behöver känna någon svartsjuka överhuvudtaget. Någon som bara har fokus för mig och ingen annan…
Någon som enbart åtrår mig och kommer alltid att göra det…
Jag trodde det skulle bli honom… Men ack så fel jag hade…
Varför måste han vara så jävla underbar på alla fuckings sätt som finns? Hade han varit en total idiot hade det varit så mycket lättare att bara hata honom och försöka glömma…
Men sanningen är ju den att det enda som orsakade mig förvirring och depp var just att han inte kunde nöja sig med enbart mig…

Fast det är ju en rätt stor grej?
Han sa att han ville göra så att jag kunde börja lita på människor igen… Hur skulle det någonsin kunnat vara möjligt när han vill vara med andra? Ha tårtan kvar samtidigt som han äter den?
Hur kan man lita på en sådan människa när man är funtad som mig?

Nej…. Jag var nog inget särskilt för hans del…
Bara ett rebound…

Det skär i hjärtat och själen… Jag vill bara hoppa ut från ett stup så smärtan slutar…

Nytt i snusko bloggen

Ja nu finns ett nytt inlägg i snuskbloggen.

Jag hade nämligen besök natten mellan lördag och söndag. Orsaken till att jag inte nämnt det i tidigare inlägg var för att jag trodde att jag skulle få prata med honom igår och då ville jag att han skulle få höra det ifrån mig istället för bakvägen….
Men det vart ju inte så… så nu är det inte mitt problem längre…. har det väl aldrig varit heller men men…

Jobb idag. Dock försenad pga pendelstrul och skit… Sitter just nu fast i Solna då det verkar vara fel med elen. Typiskt SL.

Jag kommer ialf ha en del kommande tiden att sysselsätta mig med. Plugga inför certifiering, umgås med Amelia och åka på fest hos henna i helgen, Ramona kommet hit, husdjursmässa i Kista i början på Januari som jag ska ha med illrarna på och visa upp dem tillsammans med Svenska Iller Vänner.
Antagligen lär jag träffa snubben från helgen igen också… Bara fysiskt, inget annat. Känslomässigt trams är jag färdig med… Ialf för ett bra tag framöver.

Så ikväll? Händer nog inte mycket. Blir väl att städa efter besöket… Och måste gå ut med sopor… Får se vad jag orkar…

Söndag…

Somnade runt halv sju imorse och vaknade runt 12 idag…
Gick upp och va social med de andra innan dom åkte iväg. J kommer ialf tillbaka sen så jag inte behöver vara ensam ikväll…
Det har varit sjukt kul att ha dem alla här så länge… Och det var väldigt skönt att ha någon att prata med när allt blev kaos i fredags.
Någon som förstår mig och det jag varit med om och blivit utsatt för… Förstår inte hur han inte kan se det…
Men enligt honom så kan inte jag förstå vad han har varit med om…
Nej, det är väl klart på ett sätt… Men samtidigt så har det jag blivit utsatt för sedan min barndom format mig till så jag är idag. Både i förhållande och inom mig själv… Varför förstår han inte?

Jag har inte brutit ihop än… inte sen igår på bussen… Men jag känner att det lär komma när som…

Har powernapat ett par timmar. Behövdes antagligen och känner mig fortfarande helt slut i kroppen…

Ska nog ta en dusch och försöka se på lite Fairy Tail… Kanske somnar igen… Kanske inte…

Trodde jag skulle få prata med honom ikväll… Sista chansen innan dom alla åker hem igen imorgon bitti. Men verkar inte bli så…
Men om det inte händer är det inte mitt problem att han får reda på vissa sker bakvägen istället för direkt av mig… Not my problem at all…
Tänkt och känt efter en jävla massa sen i fredags kväll…. Jag vet att det beslutet jag tog var det enda jag kunde göra… För mitt eget bästa.
Fast jag måste ju erkänna att det var det sista jag verkligen ville göra… Men jag kunde inte se någon annan väg ut.
Han var den första som jag kunnat tänka mig ett seriöst liv med så snabbt…
Jag kom på mig själv för någon vecka sedan med att tom kolla på lediga jobb i Umeå…
Och tidigare i veckan när jag kollade på hemnet på lägenheter i Sthlm så fantiserade jag om ett liv med honom…
Men… Allt det kommer aldrig att hända… Inget utav det…

Jag önskar att saker och ting hade varit annorlunda… Men, efter dom senaste dagarna så inser jag mer och mer att det aldrig var menat att bli vi två. Aldrig någonsin…
Jag är inte gjord för honom… Och han är inte gjord för mig…

……………..

Jag saknar honom……….
Så det skär i hjärtat……..
Men… Inget jag kan göra ett jävla skit åt…..