Game fucking Over

Många vet att det hänt något senaste dagarna, men bara en del vet exakt vad.
Dom som frågat har fått veta.

Men just nu behöver jag skriva ner lite för att själv verkligen förstå.

Lång historia kort.
Häromnatten fick jag en sjukt märklig magkänsla av att något var FEL, att något doldes från mig.
Och av erfarenhet så litar jag sjukt mycket på min magkänsla, it has yet to disappoint.
Gick in på hans dator, hans facebook och hans messenger. Min magkänsla hade återigen rätt…
Det var konversationer med brudar där han flörtade, och de svarade med flört även dem. I en konversation så bad han om en bild på bröst, han fick det.
Detta var människor som han jobbat med, umgåtts med och varit ute och druckit öl med, lunchat med osv. Inte några random brudar.
Jag blev arg… Så fruktansvärt arg.

Dagen efter så konfronterade jag honom med det jag hittat. Han sett i soffan, spelade Xbox, och såg bara ledsen ut.
Jag va arg… Jag lät nog argare.
Frågade vad fan det var? Han tyckte inte det va så farligt, bara bilder och text, typ som att surfa porr. Liksom inte på riktigt.
Jag blev argare. Påtalade att det här va folk han fucking kände, umgicks med o jobbat med. Som ska vara så kallade ”vänner”.
Frågade om det hänt något irl, sånt man inte kan se spår av på messenger. Han påstår att det inte gjort det. Men hur ska jag kunna tro honom?
Minns inte allt som sades. Men det jag kommer ihåg var att jag frågade om han någonsin hade trott att jag skulle tycka det var ok att göra en sån grej.
Han sa nej… Dåså, då gick du jävligt medvetet bakom ryggen på mig med andra ord.
Han sa inte så mycket mer, var iofs mest jag som pratade, med ovanligt hög och arg röst, medans han satt där och bara såg ledsen ut. Så jag gick ut och rökte.

Det var då dammen brast… Tårarna forsade och jag kunde inte hejda dom.
Återigen hade jag blivit bedragen. Jag som varit så glad och lycklig och trott att det var vi mot världen. Att vi skulle bygga en framtid ihop, köpa radhus och allt det där.
Jag kände mig så lurad.
Jag kom att tänka på hur han hade skrivit med dom här brudarna… Han va lika charmig och söt som när han och jag började träffas. Positiv, stöttande, öppen…
Men till en tjej så löd en bit såhär:

Han: …Ligger naken i sängen och tänker på dig.
Hon: Haha snuskis. Har du ingen brevid dig då?
Han: Jo, men det är ju inte du :(

Det har verkligen etsat sig fast… Jag kan fortfarande känna hur det knyts en knut i magen och i hjärtat när jag tänker på det.

Men senare på kvällen, då vände det. Han började försöka få det till att det var jag som var den största boven. Att det jag gjort (gått in på hans dator) var ett värre svek än det han gjort.
Honey, försök inte, det är inte första gången någon försöker gaslighta (manipulera) mig när det kommit fram sånt här. Jag har växt ifrån det…

Inte en enda gång, varken under dagen när jag konfronterade honom eller senare under kvällen bad han om ursäkt.
Han visade aldrig på något sätt eller hade någon ton på att han faktiskt ångrat vad han gjort, att han ville bli förlåten… Att han ens älskar mig längre.

Jag vet inte vad jag ska göra. Men bollen ligger hos honom och det har jag sagt.
Om han har något mer att säga mig, visa att han ångrar sig eller att han ens älskar mig längre så får han prata med mig på måndag.
Jag vet inte om han kommer göra det, men jag orkar inte tänka på det just nu. För utöver inatt så har jag två 12 timmars nattpass till innan dess.

Men jag kan verkligen inte sluta tänka på de saker han skrev till dom där brudarna… Hur det kändes som att han mer eller mindre försökte hitta något nytt innan han lämnade mig…
Hur det kändes som att han hellre ville ha någon av dem brevid sig…
För det var ju mer eller mindre så det började mellan oss… Han var i ett öppet förhållande… Han var sjukt charmig, flörtig osv. Till slut föll jag stenhårt… Och han lämnade det tidigare förhållandet och påbörjade ett med mig. Dock monogamt.
Han lovade att han skulle säga till om han någon gång skulle känna att endast jag inte räckte till, att han var tvungen att vara med andra. Men det har han inte gjort. Trots att jag tom frågat rakt ut om han tröttnat.
Men bakom min rygg gick han… Sen kommer jag nog aldrig få veta hur pass allvarligt utöver det jag läst han faktiskt gått…

hur mycket skit genom alla mina år ska jag behöva gå igenom? Jag är så trött….